Kommunikation och behandlingsbehov räknas

Riktlinjen omfattar hjälp med kommunikation, påfrestande behandlingssituationer och deltagande i en terapeutisk plan. En nära anhörig eller annan person med motsvarande personlig relation kan följa patienten. Sjukhuset intygar den medicinska nödvändigheten för följeslagarens sjukförsäkring och kan bekräfta närvaron för arbetsgivaren. [2][4]

Patientrepresentation bidrog till kriterierna

Den tyska muskelsjukdomsorganisationen DGM uppgav att chefen för dess sociala avdelning, Antje Faatz, arbetade i riktlinjegruppen i sju månader. Hon bidrog med erfarenheter från personer med neuromuskulära sjukdomar. De publicerade kriterierna omfattar svårigheter med rörelse, andning, ätande och sväljning samt kommunikation och andra stödbehov. [3][2]

DGM pekar på en kvarstående lucka

Förmånen var villkorad, bland annat av att patienten fick integrationsstöd. I december 2022 välkomnade DGM förändringen men krävde bredare täckning för personer med funktionsnedsättning som behövde en följeslagare utan att ha rätt till detta stöd. Den nya ordningen omfattade därför inte alla som behövde stöd på sjukhus. [3]