Vad siffrorna avser

Den anonyma webbenkäten samlade 100 577 svar under 2023 från personer som var minst 15 år i EU samt Albanien, Nordmakedonien och Serbien. I de jämförbara grupperna för förändringar sedan 2019 ökade öppenheten från 46 till 52 procent, medan rapporterade hatmotiverade trakasserier under föregående år steg från 37 till 55 procent. Jämförelserna använder ett snävare urval av respondentgrupper och länder än hela undersökningen 2023. FRA betonar att det frivilliga webburvalet inte är representativt för alla hbtqi-personer. [1]

Synlighet garanterar inte skydd

Resultaten beskriver olika delar av livet. Större öppenhet om identitet betyder inte mindre fientlighet. Siffrorna visar inte heller att öppenhet orsakade trakasserier. Skillnaden är viktig för tjänster och myndigheter: en kampanj som uppmuntrar synlighet måste åtföljas av vägar att anmäla övergrepp och få stöd. FRA efterlyste bättre identifiering och utredning av hatbrott, jämlikhetsorgan med tillräckliga resurser och tryggare skolor. Det är vägar genom vilka formella rättigheter kan bli användbart skydd. [1]

Ett gemensamt krav från civilsamhället

Den 15 juli 2024 publicerade ILGA-Europe ett gemensamt uttalande om att jämlikhet skulle förbli central i EU:s nästa politiska period. Bland undertecknarna fanns European Roma Grassroots Organisations Network, European Disability Forum och European Network Against Racism. De efterlyste finansiering för jämlikhetsorganisationer, starkare institutionellt ansvar och medverkan av dem som berörs mest i politikens utformning och genomförande. Uppropet kopplade hbtqi-jämlikhet till andra former av diskriminering och erkände att en person kan möta flera barriärer samtidigt.

Nästa strategi och dess prövning

Europeiska kommissionen presenterade sin hbtqi+-jämlikhetsstrategi 2026–2030 den 8 oktober 2025. Den beskrev skydd, stärkt egenmakt och bredare samhällsengagemang, inklusive stöd till civilsamhället, nationella handlingsplaner och ett dialogforum med organisationer. Det var politiska åtaganden, inte belägg för minskade trakasserier. Tillsammans ger undersökningen och civilsamhällesuppropet ett sätt att bedöma åtagandena: tillgång till stöd, reaktioner på diskriminering och meningsfull delaktighet behöver uppmärksammas vid sidan av nya initiativ. [3][2]