Vad organisationerna granskade

Rapporten fokuserade på vanliga skolor och klasser, inte den separata frågan om romska barns överrepresentation i specialundervisning. Författarna granskade lagstiftning, domstolsavgöranden och officiella utbildningsdata. De beskrev lokalbrist och undervisning i två skift i segregerade miljöer, tillsammans med ojämlika utbildningsresultat. Detta var organisationernas bedömningar av underlaget. Skillnaden är viktig: en förbättrad skolbyggnad eller större kapacitet visar inte i sig att barn lär tillsammans på lika villkor. [1]

Det rättsliga trycket bakom reformerna

Den 19 april 2023 beslutade Europeiska kommissionen att hänskjuta Slovakien till EU-domstolen för att landet inte effektivt hade hanterat skolsegregationen. Överträdelseförfarandet började 2015. Det var ett beslut att väcka talan, inte en dom. I ett separat nationellt mål som rättighetsorganisationen Poradňa drivit fastställde regiondomstolen i Prešov den 22 april 2024 en dom om romska barn från Malý Slivník som gick i skola i Terňa. Målet gällde diskriminerande skolområdesbeslut och bristande förebyggande av segregation. [3][4]

Ett föreläggande behöver en genomförandeväg

Terňa-domen krävde att ansvariga myndigheter tog fram en åtgärdsplan inom sex månader från laga kraft och genomförde den inom två år från samma tidpunkt. Planen skulle undersöka skolkapacitet och elevernas etniska och sociala sammansättning samt innehålla effektiva och förebyggande åtgärder. Detaljerna kopplar en jämlikhetsdom till utbildningens praktiska organisation. Domen fastställer skyldigheter; den visar inte att desegregeringen senare slutfördes. De granskade dokumenten verifierar inte att tidsfristerna följts. [4]

Ett pilotprojekt och frågan om omfattning

Utbildningsministeriet presenterade Opportunity for All den 23 oktober 2024 med en budget på 6,9 miljoner euro från europeisk finansiering och 12 kommuner som då bekräftat deltagande. Projektet skulle testa lokala lösningar mot segregation och stödja skolpersonal. Amnesty och ERRC erkände initiativet men ifrågasatte dess begränsade räckvidd och vägen från pilotprojekt till varaktig nationell förändring. Bedömningen från 2025 är historisk, inte en ny inspektion 2026. Den praktiska poängen är tydlig: finansiering och nya standarder behöver kopplas till påvisbara förändringar i inskrivning, undervisning och tillgång. [5][1]